cizur

TÄNK ATT DET ÄR JULAFTON IMORGON!!!!!!!!!! Asså det går knappt att tänka sej det!
Men jag har ju haft det lite jobbigt tack vare att killarna i klassen har retat mej så en dag så började jag skriva på en berättellse...

Spillda tårar

Jag visste inte vart jag var eller vart jag var på väg , jag bara fortsatte att gå...

Mitt liv som hade tagit flera år att läka rasade på bara några sekunder..

Jag gick där och kände mej osynlig , och det enda jag kunde tänka på var ,

"Varför måste just mina tårar spillas i onödan?"

Det var livets stora gåta, som ingen kunde besvara..

Jag fortsatte att gå , tillslut hörde jag den ringande klockan.

Jag gick in till hallen och slängde av mej jackan och hängde upp den.

Jag försökte lyssna vad dem andra sa medans jag försökte knyta upp mina gamla gympa skor.

"Varför kan inte jag få ha sådana fina nya vinterskor som dem andra?" tänkte jag medan jag blängde på mina gråa gympa skor som en gång varit vita.

-Ta nu fram era engelska böcker , sa läraren.

Jag tog fram min bok och slog upp den.

-Slå upp sida 27 , sa läraren.

Jag slog upp boken och kollade på sidan.

Efter den timmen var skolan slut och jag tyckte att det var skönt att slippa alla andra uppblåsta mallgrodor till klasskompisar.

Jag tog på mej ryggsäcken och gick sakta hem.

När jag kom hem slängde jag bara av mej kläderna och ryggsäcken slängde jag på sängen i mitt rum.

Jag kände mej alldeles utpumpad av dagen i skolan.

Jag tryckte igång datorn och satte mej på stolen.

Sen loggade jag in på MSN.

Bara 4 inne av 30 stycken.

"Ingen vill nog prata med mej" , tänkte jag.

Jag stängde av datorn och tog fram matte läxan.

8x9= läste jag på första bladet.

-Herregud det här orkar jag inte med efter den dag som jag har haft , sa jag till min katt som satt bredvid och glodde på mej.

Jag slängde läxan på skrivbordet och tog fram en hästbok ur bokhyllan.

Slog upp första sidan och började läsa.

Men orden som jag läste fastnade inte i mitt huvud.

Jag orkade inte försöka läsa mer så jag slog ihop boken och tänkte att jag skulle gå och ta en macka istället och att det var felet.

-Varför kan inte jag få ha det lika bra som du ? , frågade jag min katt medans jag kliade den och väntade på att mackorna skulle hoppa upp ur brödrosten.

Men tyvärr fick jag inget svar av min katt förutom ett behagligt kurrande.

Jag bredde på smör på mina mackor och gick och tryckte på teven.

-Allt mer mobbning via Internet , sa nyhetsreporten.

Inte bara på Internet tänkte jag och tog en tugga av min macka.

Sen kom min pappa hem med en matkasse i handen.

-Heej hur har dagen varit? , frågade han.

-Bara bra , ljög jag.

Jag gick in på mitt rum och ritade litegrann.

Jag ritade en vacker flicka som stod ensam på en busshållsplats i regnet och flickan grät.

Sen efter middagen hade jag så ont i magen att jag gick och la mej direkt.

Dagen därpå var det onsdag , vilket innebärde gympa.

Jag skyllde på att jag inte kunde vara med på grund av att jag hade ramlat och skadat foten.

Jag såg på dem andra tjejerna med deras märkeskläder och märkesskor.

Dem tycker säkert att jag är så töntig att jag inte är med , tänkte jag.

-Okej idag blir det basket , sa gympa läraren.

-Vem vill vara lagkapten för det röda laget? , sa gympa läraren.

-Jag vill , sa Lena den populäraste tjejen i klassen.

Hon knuffade till mej med axeln när hon gick förbi.

Jag kände att jag nästan förlorade balansen.

Det såg dem andra i klassen och dem började fnittra.

Jag stod där och bara såg skamsen ut.

-Och eftersom att du inte är med så får du hjälpa till , sa gympa läraren.

-Okej , sa jag och följde efter gympa läraren till sidan av planen.

Jag hörde visslan och sen var spelet igång.

Jag kom upp sist till omklädningsrummet.

Jag stod utanför en liten stund för jag hörde att tjejerna stod och pratade och skrattade.

Men när jag kom in vart alla tysta och sen när jag tog mina saker och skulle gå hörde jag hur dem viskade.

Den dagen satt jag ensam med läraren på maten som vanligt.

-Hur är det idag? Är du trött? , frågade läraren.

-Va? Nej jag tänker bara , mumlade jag fram tog min tallrik och glas och gick för att ställa undan det.

Sen på lektionen satt jag bara och tittade drömmande ut genom fönstret på snön som föll ner.

-Hallå?? , sa läraren och väckte mej ur min dröm.

-Va? , sa jag.

-Kan du svaret på den här? , sa läraren.

-Eeh..? , jag tänkte till ett tag men det hjälpte inte jag kunde inget i alla fall.

-Det är 72 , sa Lena.

-Helt rätt Lena vad duktig du är , sa läraren.

Jag kände hur avundsjuka och ändå lite lättnad kom till mej.

Jag hörde hur klockan ringde och jag reste mej och gick med dem andra ut i hallen för att gå på rast.

-Vad har hänt med plugghästen kan hon inget eller? , hörde jag några av tjejerna viska och titta på mej.

Jag kände mej hemsk.

Efter rasten hade vi bild.

Men jag satt mest och stirrade ut genom fönstret.

Det hade slutat att snöa nu.

-Hej då slut för idag glöm inte glosförhöret imorgon , sa läraren.

HERREGUD!!! JAG HAR GLÖMT ATT TRÄNA PÅ GLOSORNA!! , tänkte jag.

Jag tog undan mina saker och la dem i skåpet.

Sen tog jag mina kläder och min ryggsäck och gick hem.

Jag försökte att lära mej alla glosor men det funkade bara inte.

Jag fattade inte ett enda ord av vad som stod på papperet.

Det här kommer nog att sluta med ett IG tänkte jag sorgset.

Pappa kommer bli galen.

Tänk om bara Mamma hade varit här , tänkte jag då hade hon kunnat hjälpa mej.

Min mamma dog när jag bara var ca 9 år gammal nästan 10 år.

Nu var jag 12 snart 13 så nu var det för sent att försöka ta hjälp av henne.

Och det skulle inte göra någon nytta att prata med pappa eller brorsan , tänkte jag för dem gör ju inget förutom att dem pratar med fröken och då blir man ju kallad tjallare och det är ju inget vidare.

Och någon annan i skolan är det ju bara och glömma för dem kommer ju inte att hålla tätt.

På fredagen hade jag en sådan stor klump i magen att jag inte ville gå till skolan.

Jag sa till pappa att jag trodde jag var sjuk också låtsades jag hosta litegrann.

-Okej du ser inte så bra ut heller så det är nog bäst om du stannar hemma idag och vilar upp dej , sa pappa.

Tur nu slipper jag glosförhöret också tänkte jag.

Hela den dagen låg jag bara i sängen och såg på teve och stirrade rätt ut i tomma luften...

-Heej hur är det gumman? , det var pappa som hade kommit hem och avbrutit mina tankar.

-Lite bättre , sa jag.

-Okej men har du ätit något idag? , frågade pappa.

-En macka och ett glas varm choklad , sa jag fast det hade jag egentligen inte gjort.

-Men det fanns ju ingen disk på bänken , sa pappa förvånat och lite misstänksamt.

-Jag plockade undan det , skyndade jag mej att säga innan han skulle kunna klämma ur mej sanningen.

Sanningen , sanningen , ja faktiskt så var sanningen den att jag var mobbad...

Jag hade aldrig förut tänkt på att jag var mobbad.

Jag hörde min telefon vibrera och jag tog upp den och läste att jag hade fått ett sms.

-Oj! Ett sms , sa jag högt för mej själv.

-Det är väldigt ovanligt , sa jag och tryckte upp smset och läste det.

Det var ifrån ett okänt nummer.

Jag läste det en gång till högt för mej själv för att intyga att jag sett rätt.

-Hej jag hörde att du är sjuk hur är det? Hoppas att du blir frisk igen så vi kan träffas på skolan // Kram din nya kompis.

Jag kunde inte fatta att det var någon från skolan som hade smsat mej , den töntigaste tjejen på hela mellanstadiet.

Just nu bara längtade jag till skolan och det var nog för första gången.

Men så kom jag på att jag inte visste vem jag hade fått smset ifrån.

Så jag tog mobilen och klickade på besvara medelande.

Efter att jag skrivit klart läste jag det högt för mej själv för att kolla så att det blev rätt.

-Vem är du? Och vilken klass går du i? Och varför smsar du just mej??//Kram från världens mest mobbade tjej.

Den helgen bara segade sig fram tyckte jag.

Nu när jag äntligen ville till skolan skulle allt ta sådan himla lång tid.

Tillslut kom måndagen.

Jag försökte lista ut vem det var men kom inte på det.

Då såg jag henne!

Det var en ny tjej som hade börjat i våran klass!

Fast hon hade börjat i fredags när jag var hemma så jag visste inget.

-Heej fick du mitt medelande ? , frågade hon och blinkade till mej när hon gick förbi.

-Japp , sa jag och blinkade tillbaka.

-Vad heter du? , frågade jag henne efter en stund.

-Johanna vad heter du? , frågade Johanna.

-Jag heter... , jag var alldeles stum.

-Jag heter Cecilia men du kan kalla mej tönten som alla andra , viskade jag med nerböjt huvud.

-Nej varför skulle jag det? , frågade Johanna.

-Du är nog inte så töntig som alla tror , sa Johanna.

-Heej Johanna asså herregud vad sämst asså att du fick din plats bredvid den där nörden , sa Lena.

-Sluta prata till hon sådär ! , sa Johanna.

-Jag tror inte att du skulle uppskatta om någon sa nörd rätt upp i ansiktet eller hur ? , sa Johanna.

Herregud hon försvarar mej , tänkte jag.

Det är nog första gången någon försvarar mej , jag kände att jag flinade litegrann men det var bara rätt åt Lena.

-Hmf! , fnysde Lena och vände på klacken.

-Vilken uppblåst mallgroda , sa Johanna.

-Mm , jag vet hon håller på hela tiden att hon inte kan lägga av någon gång! , sa jag.

Då kom våran lärare och låste upp klassrums dörren.

-Kan inte du visa mej runt sen på rasten? , frågade Johanna.

-Jovisst! , sa jag och log för typ första gången på skolan.

-Okej god morgon , sa läraren.

-God morgon , sa klassen.

-Ja och eftersom du inte hade så mycket tid att titta dej omkring i fredags Johanna så kanske du hinner det idag , sa läraren.

-Och självklart så måste ju någon följa med , sa läraren.

-Vem vill visa Johanna våran fina skola? , frågade läraren.

-Jag vill! , sa Lena.

-Jag vill att Cecilia ska följa med , sa Johanna.

-Okej vill du det Cecilia? , frågade läraren.

-Ja! , sa jag med ett belåtet leende mot Lena.

-Dåså då var det fixat , sa läraren.

-Men jag sa ju först! , skrek Lena.

-Ja men Johanna ville ju att Cecilia skulle följa med och vill du också följa med är det bara at haka på dem , förklarade läraren.

Lena fnyste argt och jag och Johanna tittade på varandra och fnissade.





Den är inte klar men hoppas att ni har tid att läsa den och komentera vad ni tycker...

Oj,  förlåt jag hade visst glömt att skriva här hehe sorry
Men idag är det den 28 juli 2008 jag har varit hos jossan (j.k)
Vi har badat i hennes pool det var bara 13 grader i poolen men det gick bra ändå.
Och Jossan fick en fågel igår så att vi har haft fullt upp med att beundra honom. ( han heter Gurkan och är grön och gul)
Jossans stora syster och hennes kompis Ylva var med och vi gjorde virvel vinden.

Nu är vi i poolen vi hade jätte kul. Till vänster är Josefin (Jossan) i mitten är Ylva och till höger är jag (Cissi)


Vit vänster: Lusse Grön mitten: Gurkan (Gurkiii)Vit mitten: Näbbelina Blå höger: Putte. Sofia är inte med.

idag har jag inte gjort så mycket för att min brorsa fyllde år i onsdags så vi var oxh fikade där=)
och ikväll kommer min moster och hennes kille och mina kusiner=)=)=)
annars blir det nog en vanlig lördag sova hos grannen o lite annat=)=)=)




                                                                       ses /
                                                                                  PözzoKram